SSR

 

Motioner till SSR´s kongress 2012
Motioner SSR 2012

 

Akademikerförbundet SSRs policyskrift för socialt förebyggande arbete

Inledning

Trots att politiker och andra beslutsfattare nästan alltid uttrycker sig positivt om förebyggande socialt arbete, så ser vi att verksamheter försvinner eller minskar i omfattning i tider av ekonomiska besparingar. Vår bedömning är att det delvis handlar om bristande organisation och kunskap hos beslutsfattarna, men också på att professionerna själva har svårt att beskriva sitt arbete på ett vederhäftigt sätt.

Den här skriften riktar sig både till professionerna och till beslutsfattare inom kommuner och landsting. Den syftar till att beskriva och definiera det socialt förebyggande arbetet, vilken kompetens det kräver, vilka teoretiska utgångspunkter och vilket forskningsstöd som finns.

I Sverige är socialt arbete inte bara ett skydd och ett säkerhetsnät i olika akuta situationer. Det finns en långtgående ambition i vårt samhälle att erbjuda social service till medborgarna. Vi har en ambition att främja ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och människors aktiva deltagande i samhällslivet

Enligt lag ska vi bedriva ett förebyggande och uppsökande arbete för att förhindra att skada uppstår. Vi ska enligt socialtjänstlagen verka för att ”frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser”. Att främja goda levnadsförhållanden innebär att ligga steget före – att inte vänta tills skadan är skedd.

Det har på senare år kommit forskning, rapporter och utredningar som poängterar värdet av förebyggande insatser. Ekonomer har gjort uppskattningar av de samhällsekonomiska vinster som förebyggande arbete kan innebära. Allt fler kommuner och landsting startar tvärsektoriella projekt för att förbättra samverkan och minska kostnader på sikt. Förebyggande arbete är inte längre kontroversiellt och ifrågasatt men det hindrar inte att det hotas i samband med dåliga tider och sparkrav. Fortfarande kan ett kortsiktigt ekonomiskt tänkande göra att förebyggande satsningar och tjänster dras in utan tanke på de långsiktiga konsekvenserna. Hållbara strukturer behöver utvecklas för att förebyggande arbete ska bli en självklar del av den samhälleliga verksamhet som riktar sig till barn, ungdomar och vuxna.

Definition av socialt förebyggande arbete

En målsättning för denna policy är att tydliggöra socialt förebyggande arbete utan att låsa fast det i någon färdig mall eller snäv definition. Socialt förebyggande arbete är under utveckling och bör så få vara. Det är ett arbete som främst utförs av socionomer inom verksamheter som socialtjänst, skola hälso- sjukvård eller fritidssektorn. Socialt förebyggande arbete riktas ofta mot särskilda målgrupper; barn och familjer, ungdomar, eller vuxna. Arbetet kan bedrivas på individ- grupp- eller strukturellnivå.

Akademikerförbundet SSR har valt att definiera socialt förebyggande arbete som generella eller riktade insatser till individer eller grupper med syfte att främja hälsa och förhindra att problem uppstår eller förvärras

Kompetens för socialt förebyggande arbete

Akademikerförbundet SSR anser att lämplig utbildning för att bedriva socialt förebyggande är socionom-, beteendevetar- eller socialpedagogexamen . Vidareutbildning t.ex. i samtalsmetodik eller gruppledarutbildning krävs för vissa arbetsuppgifter. Yrkesbeteckningar kan t.ex. vara socionom, fältarbetare, uppsökare, fritidsledare, beteendevetare, familjerådgivare. Inom kommunala förvaltningar kan det finnas personer med strukturinritade arbetsuppgifter som har en förebyggande karaktär t.ex. drogförebyggare, kvalitetsutvecklare eller samordnare.

En generalist specialiserad på sociala sammanhang

Att arbeta med socialt förebyggande arbete innebär att vara expert på att se människan i sitt sociala sammanhang. Det innebär att ha kunskap från flera olika professionella fält. Att se till helheten innebär att vara medveten om att olika faktorer påverkar människor; sociala, psykologiska, medicinska och materiella. Den professionella kompetens som krävs är att kunna integrera kunskap från olika kunskapsfält till en helhetssyn på individen och dennes livssituation. Eftersom socialt förebyggande arbete vägleds av en helhetssyn på människan är det självklart att samarbete med andra professionella grupper är en viktig del i arbetet.

I socialt förebyggande arbete finns en strävan att involvera viktiga personer i individens nätverk. Nätverksarbete är en arbetsmetod för att se människan i sitt sociala sammanhang.

Värdegrund

Socialt förebyggande arbetet vilar på respekten för människors integritet och självbestämmande. Ett salutogent förhållningssätt, som innebär att främja hälsa och se till det friska, är en förutsättning. Arbetet bedrivs i en öppen, prestigelös, respektfull och jämlik atmosfär. Socialt förebyggande arbete bedrivs alltid på frivillig basis i samarbete med den individ, familj eller grupp det riktar sig till.

I allt förebyggande arbete har samverkan en viktig roll. Socialnämnden har ett lagstadgat ansvar att initiera samarbete med andra aktörer när det rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. När det finns risk för att barn och ungdomar far illa eller att någon riskerar att allvarligt skada sig själv eller någon annan ska annan professionell kompetens kopplas in. Det vanliga i sådana situationer är att kontakta och samarbeta med andra professionella grupper inom socialtjänst, psykiatri och polis.

Socialt förebyggande arbete syftar till att möjliggöra förändring och utveckling. I vissa situationer i livet kan människor ha behov av att få stöd för att förändra sin livssituation. Det kan handla om försörjning, bostad, arbete, sociala relationer, psykisk och fysisk hälsa m.m.

Utgångspunkten är alltid att det är individen som är expert på sitt eget liv.

Olika sorters socialt förebyggande arbete

Förebyggande arbete kan dela in i tre olika kategorier; universellt, selektivt och indikerat förebyggande arbete.

Universellt förebyggande arbete benämns ofta som hälsofrämjande arbete och betecknar det generellt förebyggande arbete som riktas till alla och syftar till att förhindra att problem uppstår. Det är ett förebyggande arbete som bedrivs vid vårdcentraler, öppna förskolor och fritidsgårdar och träfflokaler m.m.

Ett exempel på universellt förebyggande arbete är vägledning och information om samhällets olika resurser. I dag har individen en mängd rättigheter men inte alltid kunskap om vilka det är, något som är en förutsättning för egenmakt. Många människor kan behöva hjälp att orientera sig bland olika instanser och myndigheter och t.ex. förstå hur det går till när beslut överklagas. För de som har flyttat till Sverige från ett annat land eller befinner sig i en krissituation kan den sortens information vara helt nödvändigt för att kunna få hjälp och tillgång till olika resurser.

Att förmedla information om vart man kan vända sig om problem uppstår är en viktig del av socialt förebyggande arbete. Socionomer kan informera om sitt arbete och olika resurser på sk normalinstitutioner som skolor och barnavårdscentraler.

Andra exempel på universellt förebyggande arbete är samhällsarbete. Det kan t.ex. riktas till alla personer i ett bostadsområde. Det syftar ofta till att stärka svaga grupper i samhället och hjälpa dem tillvarata sina intressen.

Selektivt förebyggande arbete riktas till individer i riskzon som ofta har identifierats via det universellt förebyggande arbetet. Här handlar det om problem som kan växa sig stora om individen inte får hjälp i tid t.ex. begynnande missbruk, depression i samband med livskriser, familjebildning, arbetslöshet. Selektivt förebyggande arbete bedrivs ofta inom ramen för de institutioner som arbetar med universellt förebyggande arbete. Det kan handla om krisbearbetning, samtal i grupp eller enskilda kurativa samtal.

Familjecentraler är en arena för förebyggande arbete där olika professionella grupper samarbetar för att tidigt förebygga barnfamiljers problem. Där arbetar socionomer (bland andra professioner), med föräldrastöd till dem som behöver. Andra arenor är familjerådgivning, skola, ungdomsmottagning och olika miljöer ute i samhället där uppsökande socialt arbete bedrivs.

Indikerat förebyggande arbete bedrivs när problem redan har uppstått och det kan finnas behov av behandling eller kliniska insatser. Individen kan själv vara hjälpsökande men det finns även situationer när omgivningen uppmärksammar hjälpbehov. Det kan handla om att människor under en period av sitt liv har problem som kräver mer omfattande insatser som behandling. Om hjälpen kommer vid rätt tillfälle kan det i ett längre perspektiv förebygga att problem eskalerar eller permanentas. Insatser kan t.ex. vara familjeterapi eller någon annan behandlingsform som kräver vidareutbildning

Det finns inte några självklara eller tydliga gränser mellan de olika nivåerna av förebyggande arbete. T.ex. är gränsen mellan selektivt- och indikerat förebyggande arbete flytande och beroende av problematikens allvar och hur förebyggande arbete definieras. Modellen kan ses som en pyramid där universellt förebyggande arbete bildar basen då det riktas mot alla. Det är en betydligt mindre grupp som är i behov av indikerat förebyggande insatser i pyramidens topp.

Rita pyramid? Linus?

Socialt förebyggande arbete utgör oftast ett motivationsarbete som äger rum innan behandlande och specialiserade insatser sätts in. Den som arbetar med socialt förebyggande arbete kan ha en specialist kompetens och bedriva behandlingsarbete i kombination med socialt förebyggande arbete. Men behandlingsarbete och förebyggande arbete är olika arbetsuppgifter. Socialt förebyggande arbete kommer i ett tidigare skede innan bedömning och diagnostisering.

Den preventiva paradoxen

Även om förebyggande arbete också riktas till dem som redan upplever något slag problem så är det viktigt att slå vakt om dess bas, det universella förebyggande arbetet. Den s.k. preventiva paradoxen beskriver att det är generellt förebyggande arbete som är den bästa plattformen för ett socialt förebyggande arbete. Riktas arbetet brett kommer fler individer i behov av stöd och hjälp att kunna hittas än om arbetet bara är riktat till s.k. riskgrupper. Det finns en viktig koppling mellan de olika nivåerna på så sätt att universellt förebyggande arbete kan synliggöra behov av selektivt eller indikerat förebyggande arbete.

Teoretiska utgångspunkter

Ett sammanfattande begrepp för att beskriva vad socialt förebyggande arbete syftar till är empowerment, (egenmakt) i betydelsen att individer eller grupper, känner att de har makt över sina liv och kan fatta egna självständiga beslut. En förutsättning för denna makt är tillgång till resurser som förmåga att formulera sina egna mål, kunskap om olika alternativ och rättigheter. Begreppet KASAM handlar om den känsla av sammanhang som vi behöver för att känna att tillvaron är begriplig, meningsfull och hanterbar. Vilket i sin tur ökar möjligheten att hantera olika situationer och lösa problem.

Uri Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell beskriver en viktig teoretisk utgångspunkt som socialt förebyggande arbete bedrivs utifrån. Modellen beskriver att individen påverkas av och samspelar med system på flera olika nivåer. Från mikronivå, där samspels sker i relation till personer i det närmaste nätverket, till makronivå där vi påverkas av större sociala sammanhang, det samhälle och den kultur vi lever i.

Forskningsstöd

När flera studier vägs samman finns det flera indikatorer som talar för värdet av förebyggande arbete. Det gäller inte minst resonemang om risk- och skyddsfaktorer. Socialt förebyggande arbete kan vara en skyddsfaktor t.ex. genom att främja en bra föräldra- barn relation, erbjuda social service och stödjande relationer i kritiska livssituationer. Fil.dr. Kari Killén har med stöd av forskning, formulerat några element som kan vara verksamma både i universellt och selektivt förebyggande arbete det gäller t.ex. omsorg och stöd, reducering av stress, förstärkning av det sociala nätverket.

Andra positiva forskningsresultat är bl.a. att det finns starka argument för tidiga interventioner till gravida kvinnor och deras barn och att skolan är en fördelaktig arena. Det är viktigt att hitta former för integrering och samarbete mellan verksamheter som mödra- och barnhälsovård, socialtjänst och förskola – skola. Socialt förebyggande arbete, kan fungera som en sammanbindande länk och bidrar ofta till en professions- och verksamhetsöverskridande samverkan.

Akademikerförbundet SSRs framgångsfaktorer för förebyggande verksamheter

Akademikerförbundet anser att det finns en stor samstämmighet om värdet av förebyggande arbete. Det behövs dock mer kunskap och forskning om olika förebyggande insatser och deras resultat. Därför behöver alla som arbetar med socialt förebyggande arbete dokumentera, följa upp och utvärdera sitt arbete. Genom ett nära samarbete mellan praktik, FoU-enheter, universitet och högskolor kan ytterligare kunskap om socialt förebyggande arbete utvecklas och bidra till att skapa en evidensbaserad praktik .

För att freda förebyggande verksamheter från ekonomiska besparingar anser Akademikerförbundet SSR att det krävs hållbara strukturer på både politisk- och på verksamhetsnivå. Beslut som rör förebyggande verksamheter bör fattas i kommun- och landlandstingsfullmäktige och tydliga avtal tecknas mellan inblandade aktörer på ledningsnivå. I avtalen bör finnas tydliga formuleringar om långsiktighet, rollfördelning och finansiering.